Det kom ett artikeltips i en kommentar här på bloggen…

Arenafrågan verkar vara den riktiga neverending story. Rena freakshowen. Ingenting är omöjligt, och allt händer verkligen.

Nu visar det sig att en av demokratins förkämpar (läs: en av de bakåtsträvande negativisterna), som tydligen ansåg det livsnödvändigt att överklaga ett beslut fattat med rungande majoritet i kommunens högsta folkvalda församling – ett beslut grundat på såväl extern som intern juridisk kompetens – plötsligt inte tycker att han har något anledning att ta ansvar för sin del i den demokratiska fri- och rättigheten att överklaga beslut som  dessa. Bara rättighet, NOLL skyldighet, verkar varauppfattningen.

… I den makalöst sjuka debatten kring den här frågan – hela tiden välgödd av lokalmedia, särskilt duktiga Barometern – har det skrikits som fanken om respekten för demokratin och för rätten att överklaga.

Samma respekt gäller tydligen inte för överklagningsmaffian – bakåtsträvarna och negativisterna, som det vimlar av i vår stad. En av raketforskarna har nu inte behagat skicka tillbaka det delgivningskvitto som de fem överklagarna fått hem till sig tillsammans med domen. Grejen är att hans besvärstid börjar räknas först från den dag han bekräftats delgiven om länsrättens dom. För de andra fyra har nu, eller inom någon dag, de tre besvärsveckorna löpt ut, men för den femte raketforskaren har tiden alltså inte ens börjat räknas.

Och man har ju alltså fortfarande inte ens fått tag på denne demokratins store förkämpe. Tydligen har man skickat en påminnelse. ZzZzZzZzZz…

Ur artikeln:

“Får länsrätten inte in delgivningskvittot i helgerna får de mer aktivt försöka få tag i mannen som överklagat.”

Mer aktivt? Jag har ingen aning om vad det kan innebära. Vad gör man? Skickar man en ny delgivning som rekommenderat brev? Skickar man polisen att söka snubben? Eller vad gär man? Och hur länge kan en sådan jakt pågå utan att man ger upp och kan gå vidare utan att ha lyckats delge personen i fråga? Om jag överklagar något, och sedan sticker utomlands i en evighet, eller på annat sätt gör mig oanträffbar, hur länge kan jag då förhala någonting?

… I stället för att famla i blindo så satte jag mig och sökre runt lite. Lagen i sammanhanget heter tydligen “Delgivningslag (1970:428)”. Det är en jäkla massa text, men tydligen verkar det finnas en ände på skiten åtminstone. Till slut får man tydligen fästa dokumenter på dörren till bostaden. Där står också en delannat. Som det här:

“Delgivning skall anses ha skett enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress.”

Jag kanske tänker fel i hastigheten, men borde inte det betyda att den nu aktuella snubben ska anses delgiven?

Eller kan det vara som så att det handlar om den av överklagarna som har angivit en Poste Restande-adress, och att det påverkar omständigheterna? När jag nu kikar på det hela så är det en del jag inte riktigt begriper. Snubben har som enda uppgifter angivit dels en begynnelsebokstav för sitt förnamn, dels ett synnerligen vanligt efternamn, tillsammans med en Poste Restante-adress.

1. Hur vet man över huvud taget vem denne någon är? Om jag skickar in ett överklagande underskrivet “B Jonsson” (bara ett exempel), tillsammans med blott en Poste Restante-adress, hur vet man då vem av alla “B Jonsson” det är som har överklagat?

2. Hur vet man över huvud taget att det är någon som verkligen heter “B Jonsson” som har överklagat?

3. Och, mest intressant, hur vet man att denne någon av alla B Jonsson, verkligen är behörig att överklaga frågan (läs: bosatt i kommunen)?

Detta med Poste Restante är verkligen inte min starka sida. Jag vet i själva verket knappt alls hur det funkar. På Postens hemsida står följande föga informativa text att läsa:

“Avsikten med med Poste Restante förkortat PR är att man skall kunna nå alla människor med brev även om de befinner sig tillfälligt på annan ort utan fast adress.

Breven adresseras:
NN
Poste Restante
Postnummer Postort

Adressaten får själv gå och hämta sina försändelser. Försändelser som inte är avhämtade efter 30 dagar returneras till avsändaren.

När du söker efter ett postnummer för en poste restante adress, klicka på Sök postnummer på startsidan. Skriv poste restante i fältet adress och valfri ort i fältet postort.”

Jaha? Kan jag ange en poste restante när jag uppger min adress i olika sammanhang? Om jag anger posten i Kalmar som Poste Restante, hamnar mina brev där då? I så fall – fortfarande den fiktive B Jonsson – om det kommer in ett Poste Restante-brev till en B Jonsson, kan då alla som heter B Jonsson komma in och hämta ut brevet? Eller hur vet man att det är rätt B Jonsson som gör anspråk på brevet? Fan, jag känner att jag har alldeles för dålig koll på de här grejerna.

Jag blir mer och mer förbryllad angående den av de överklagande som använt en Poste Restante-adress. KAN han egentligen anses bekräftat behörig att överklaga? Och kan han verkligen anses vara av känd identitet? Verkar ju helt skumt.

DEN SOM FATTAR NÅGOT AV ALLT DETTA FÅR MYCKET GÄRNA REDA UT SAKER OCH TING, I KOMMENTAR TILL DENNA BLOGGNING, ELLER I MAIL TILL MIG!

Man SATAN så trött jag blir!! Om det nu handlar om “Poste Restante-överklagaren”, så får Länsrätten alltså tillbaka sina brev efter 30 dagar, som jag tolkar texten på Postens hemsida. Är det detta som gör att man inte anser sig kunna använda sig av tvåveckorsprincipen i lagen, som jag citerade ovan? I så fall, anses snubben delgiven när de 30 dagarna gått och Posten eturnerat ursprungsförsändelsen?

Vilken soppa!

… Kan det rentav handla om ett fall av medveten obstruering av systemet? Medvetet förhalande av det slutgiltiga belutet?

Visar det sig så sjukt, att man kan plita ihop ett överklagande av myndighets eller politisk församlings beslut, skriva under med vilket vanligt namn som helst – inte ens med fullständigt tilltalsnamn – och ange en Poste Restante-adress,  och överklagandet ändå anses vara i sin ordning, och sedan helt enkelt skita i att hämta ut försändelsen, och på så vis dels lyckas få till en laglighetsprövning oavsett om man är behörig eller inte, OCH också lyckas förhala hela skiten även efter den första domstolsprövningen, då är det fullkomligt sinnessjukt.

… Jag hoppas verkligen att jag missuppfattat något här. Och vem vet, det kanske inte ens är “Poste Restante-överklagaren” som är den som inte har behagat låta sig bli delgiven.

Över huvud taget MÅSTE vi hitta ett mycket, mycket bättre – OCH SNABBARE – system för den här sortens ärenden. Jag tror att vi är så gott som eniga om att rätten att överklaga beslut som direkt eller indirekt berör en är fundamental, men samtidigt måste samhället kunna fungera någorlunda vettigt. Det är helt orimligt att det med ett närmast helt innehållslöst överklagande ska gå att förhala stora viktiga beslut i många månader. Det måste skäras i hela kedjan.

… Det räcker gott med två veckors besvärstid efter att ett beslut kungjorts.

… Sedan ska domstolen omgående begära in yttranden från berörda parter, som i normalfallet ska klara sig med en vecka för att komma in med dessa.

… Sedan ska domstolen absolut ha krav på sig att fatta beslut inom, sög två veckor.

… Därefter ska det räcka med ånyo två veckors besvärstid för de inblandade.

… Och all delgivning ska ske med rekommenderad post, där det efter en vecka anses automatiskt delgiven. Har man inte bemödat sig inom den tiden så ska man anses ointresserad av att ta fortsatt del i frågan. Dessutom återstår ju då ändå två veckor inom vilka man dels fortsatt kan överklaga, dels kan göra sig uppmärksam på domen.

… Inkommer det under den tiden en begäran om prövningstillstånd i Kammarrätten så ska det åter gälla en vecka för parterna att komma in med yttranden.

… Därefter en vecka för Kammarrätten att besluta om prövningstillståndet.

… Lämnas prövningstillstånd så ska domstolen ha två veckor på sig att fatta beslut.

Och så vidare…

Det skulle ge en bibehållen rättssäkerhet kombinerat med en rimligt snabb beslutsprocess.

Nu är jag mest nyfiken på hur våra fantastiska lokaltidningar kommer att hantera den här saken. Brösttonerna har varit makalöst höga tidigare, så det enda rimliga vore stora uppslag där man fördömer det här beteendet. Själv hängdes jag ut med namn och bild som samhällets stora fiende, för att jag synliggjort (INTE ens gjort sökbar) adressen till den första överklagaren. En uppgift som det för alla normalbegåvade oavsett mig skulle ha tagit max någon minut att skaka fram via Eniro, Hitta eller liknande, enkom utifrån personens namn, som samma tidning – Barometern – som hetsade mot mig själva redan hade publicerat INNAN jag synliggjorde adressen. Dessutom insinuerade man att jag hotat, och påstod rakt ut att det här på bloggen fanns hotfulla kommentarer. Naturligtvis helt perverterade dumheter, total nonsens.

… Om det ska finnas någon logik i all dumhet så borde naturligtvis Barometern i morgon på ett heluppslag, med namn och stor bild, slå fast den obstruerande överklagaren som en demokratins fiende. Och på ledarsidorna räknar jag medtunga fördömanden.

Eller, det är klart jag inte förväntar mig någonting. Barometern kommer på sin höjd att leverera en artikel i stil med den Östran redan fått ihop. De har drivit kampanj mot arenan hela tiden – redaktionellt och på ledarplats – och kommer naturligtvis inte att på något sätt bidra med någon motbild.

Intressant, Twingly, Knuff.

Technorati Tags: domstol, länsrätten, överklaga, överklagande, delgivning, poste restante, post, demokrati, kalmar, kalmar ff, kff, fotboll, sport, idrott, fotbollsarena, evenemangsarena, kalmar kommun, negativister, bakåtsträvare, effektivitet, rättssäkerhet, arena, dom, besvärstid, östran, östra småland, barometern, juridik, lag och rätt, lagar, regler, politik, kommunfullmäktige, adress, identitet, behörighet, post, posten, brev

Svenska bloggar om: domstol, länsrätten, överklaga, överklagande, delgivning, poste restante, post, demokrati, kalmar, kalmar ff, kff, fotboll, sport, idrott, fotbollsarena, evenemangsarena, kalmar kommun, negativister, bakåtsträvare, effektivitet, rättssäkerhet, arena, dom, besvärstid, östran, östra småland, barometern, juridik, lag och rätt, lagar, regler, politik, kommunfullmäktige, adress, identitet, behörighet, post, posten, brev