Det är bara att välja fritt ur rubriken, men någotdera måste rimligen gälla. Och jag vet vad jag väljer.

Aftonbladet kör i dag på friskt med lite luriga texter, vars syften och effekter är rätt svårbedömt. Den märkligaste texten är någon slags krönika/analys av Bladets toppnamn, Lena Mellin. Jag citerar Mellin:

“Piratpartiet blir en vinnare i EU-valet.

Men piraterna tänker låta andra bestämma i 98 fall av 100.

Har väljarna verkligen förstått det?”

Mellin insinuerar ju uppenbart att väljarna inte skulle ha förstått det, men det är ett påstående som förutsätter att Piratpartiets väljare – och rimligen även en väldig massa andra människor – fullkomligt lever sina liv instängda i grottor. Piratpartiet har varit extremt öppna och tydliga med att de bara kommer att ta aktiv ställning i de frågor som har koppling till deras kärnområden, vilka lite förenklat kan sammanfattas som internet och integritet (vilket betyder något mycket bredare än Lena Mellin antingen inte förstår, eller vill mörka).

… Om människor i någon större omfattning skulle ha missat det budskapet från Piratpartiets sida, ja då betyder det att de människorna knappt alls kan ha konsumerat några traditionella medier över huvud taget under den senaste månaden.

… Det måste också, samtidigt, betyda att samma människor i princip inte heller lever något särskilt aktivt liv på internet.

Vilka människor faller in under den kategorin? Knappt någrta alls, hävdar jag. Men OM det finns sådana människor, vad talar då för att de plötsligt ska få ett ryck och köra ner Piratpartiets valsedel i valurnan? Typ som om den datorlivrädde grottmänniskan Sten Yxa plötsligt skulle ha vaknat upp en dag och tänkt: “-Hmm, jag ska nog ta och rösta på ett parti jag knappt aldrig hört talas om, inte vet vad de tycker, och inte heller har något gemensamt med.” Jag menar, fet risk!

Den som röstar på Piratpartiet är förstås, generellt – oavsett hur man ser på partiet eller på att rösta på smala uppstickarpartier – mycket mer aktiv och genomtänkt i sitt partival, än den generelle väljaren i stort. Den som röstar på Piratpartiet måste förstås ha tagit ett aktivt beslut, och rimligen tänkt över det hyggligt och dragit någon slags genomtänkta slutsatser.

Däremot, bland de som i Europaparlamentsvalet väljer att lägga sin röst på något av de traditionella partierna, finns det förstås en viss andel – om än till storleken svårbedömd sådan – som gör det valet för att de alltid röstar på det partiet, för att de röstade på det partiet i förra valet, och så vidare.

… Man måste vara svårslaget ologisk för att komma fram till analysen att Piratpartiets väljare är mer ogenomtänkta än genomsnittet i sitt partival.

Men Lena Mellin förstår förstås mycket mer än hon egentligen vill ge sken av, och det blottar hon också lite i sin text (omedvetet?):

“Piratpartiet, är ett enfrågeparti som gjort en dygd av att begränsa sig.”

Exakt! Och den dygden har de varit jävligt flitiga med att kommunicera.

Lena Mellin placerar sig med sin text i facket för människor som inte begriper kärnproblemet. Jag snuddade vid det i min bloggning i natt. Det FINNS etablerade partier som i sina partiprogram har en relativt vettig inställning till internet-, teknik- och integritetsfrågorna – främst Miljöpartiet, men delvis även Vänsterpartiet och Centerpartiet – men HUR menar Lena Mellin och hennes gelikar att man med en röst på något av dessa partier ska kunna få till en förändring på de här områdena? Och HUR menar Lena Mellin att man med en röst på något av dessa partier ska kunna göra tydligt – om man så önskar – att det här för en som väljare är extremt viktiga och prioriterade frågor? HUR syns det om jag röstar på exempelvis Miljöpartiet? Säg att Miljöpartiet skulle få alla piratpartisympatisörernas röster och göra ett raketval. VAD skulle visa att ett sådant raketval är en konsekvens av människors prioriterande av och vurmande för internet-, teknik- och integritetsfrågorna? Det skulle ju lika gärna kunna vara en konsekvens av klimatfrågan, eller en konsekvens av missnöje med regeringens hantering av finanskrisen, eller en konsekvens av en allmän skepsis till EU.

Vill man som väljare visa att man brinner för integriteten, internet, kommunikationen och den nya tekniken i stort, så måste man rösta på Piratpartiet. Annars kan ingen dra rätt slutsatser av människors röstmönster. Det är dessutom en oerhört central omständighet. Det är förstås så att Piratpartiet, nästan oavsett hur bra det än går för dem, inte kommer att kunna göra jättestor betydelse i Europaparlamentet, men signalen – SIGNALEN – är monumentalt viktig. Signalen till övriga EU och signalen till våra svenska partier och politiker.

Med min röst på Piratpartiet hoppas jag förstås på förändringar, men allra mest hoppas jag kunna bidra till att tvinga upp de här frågorna på dagordningen, och att kunna tvinga de etablerade stenålderspartierna att förändra sin politik.

Säg att Piratpartiet får tio procent i valet på söndag. Då kommer det att bli jääävligt svårt att i valrörelsen inför nästa års riksdagsval ignorera integriteten, internet, kommunikationen och den nya tekniken. Och jag förutspår dessutom att de etablerade stenålderspartierna då kommer att få svårt att stå fast vid sin nuvarande politik.

… För OM de gör det, ja då kommer då Piratpartiet garanterat att också bli en allvarlig kraft att räkna med i riksdagsvalet.

Om jag istället lade min röst på Miljöpartiet, ja då skulle de kanske bli större, men de skulle fortfarande inte aktivt prioritera och driva de här frågorna. Samma sak vid en röst på något av de andra stenålderspartierna. Man kan jämföra med monarkin. Jag är republikan och vill alltså avskaffa monarkin. Säg att jag verkligen bran för det, prioriterade det, och att jag ville att det parti jag röstzade på aktivt skulle driva den frågan. Vilket parti skulle jag i så fall rösta på? Ja det får gärna Lena Mellin eller någon av hennes gelikar försöka sig på att svara på, för själv har jag verkligen inget sådant svar. Inget parti driver ju den frågan, och skulle inte heller framöver komma att göra det.

… För att verkligen få ut den effekten av min röst skulle det krävas att jag letade rätt på ett smalt parti med ijust avskaffandet av monarkin som en kärnfråga. Samma sak gäller förstås i de nu aktuella frågorna, som får folk att rösta på Piratpartiet.

**************

HÄR har vi en annan märklig artikelvinkling. Piratpartiet “vägrar” avslöja vilken partigrupp de vill tillhöra i Europaparlamentet. Jaha? Vad annat vore att vänta? Tacka fan för att Piratpartiet inte vill gå ut och i förväg berätta detta. Dels är det ju en förhandlingsfråga, och då vore det förstås olyckligt att ha blottat sig i förväg. Och dels är det ju inte ens säkert att de blir insläppta i den önskade partigruppen (eller ens i någon partigrupp). Svenska partier som redan är representerade i respektive grupp har nämligen ett informellt veto i fråga om att släppa in ett nytt svenskt parti i gruppen. Det vore i stället genomkorkat av Piratpartiet att i dag tala om exakt var de vill hamna. Blotta lite vilka alternativ man ser, det kan man göra, men inte mer.

… Sedan skulle jag personligen, som jag bloggat om redan tidigare, hellre se att Piratpartiet i frågor som inte har koppling till partiets kärnfrågor (eller som inte är en del i någon slags överenskommelse), valde att rösta blankt, än att som nu proklamerats, rösta efter gruppmajoritetens inställning. Men DET är en helt annan fråga.

**************

Även den här artikeln är rolig. Eller snarare tragikomisk. I åratal har det tjatats om att politiker tjänar för mycket (vilket de INTE gör), men nu plötsligt kritiseras Piratpartiets toppnamn, Christian Engström, för att han skänker pengar till sitt parti. Logiken, någon?!?!

I artikeln insinueras det att Piratpartisterna i Europaparlamentet kommer att få 100 % i lön, men bara göra 2 % av arbetet. Ehhh? Med den helt verklighetsfrånvända bilden, VILKET partis representanter gör då skäl för 100 % av lönen?

… “Alla” missar förstås i varierande omfattmning voteringar. Det kan handla om besök ute i landet, det kan handla om besök i de lokala partiorganisationerna, det kan handla om lathet, det kan handla om okunnighet, det kan handla omspecialisering inom något annat område. Och så vidare. Media vill förstås skandalisera i den här sortens frågor, men hur aktiv en europaparlamentariker är avgörs näppeligen av graden av deltagande vid voteringar (snarare tvärtom), eller egentligen heller av graden av deltagande i debatter.

… Och partier/parlamentariker som i princip helt saknar frågor som är relevanta i Europaparlamentet, vad ska man i så fall säga om dem?

Man får gärna vara kritisk och man får gärna vara granskande, men det ska finnas någon slags förnuft bakom det.

Bloggat: Alexandersson, Bjärnemalm, Opassande, Piratpartisten, Alexandersson, Troberg, whatsup, Ravenna, TantraBlog.

Relaterat: Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN.

Intressant, Twingly, Knuff.

Technorati Tags: piratpartiet, politik, inrikespolitik, utrikespolitik, val, demokrati, eu, europaparlamentet, europaparlamentsvalet, eu-valet, integritet, teknik, internet, it, datorer, fildelning, lag och rätt, brott, straff, lagar, regler, juridik, samarbete, partigrupp, lena mellin, aftonbladet, mellin

Svenska bloggar om: piratpartiet, politik, inrikespolitik, utrikespolitik, val, demokrati, eu, europaparlamentet, europaparlamentsvalet, eu-valet, integritet, teknik, internet, it, datorer, fildelning, lag och rätt, brott, straff, lagar, regler, juridik, samarbete, partigrupp, lena mellin, aftonbladet, mellin